Skärlinge historia
Om Skärlinge fritidsby
Skärlinge fritidsby ligger på Lisö, i Stockholms sydvästra skärgård. Det finns gott om öar runt omkring, men man kan också se ”rakt ut i havet”. Lisö är, trots namnet, numera bara en halvö med bilväg hela vägen ut. Den ligger ungefär en och en halv mil söder om Sorunda i Nynäshamns kommun, liksom ”på insidan” av den triangel som Södertörn utgör.
Byn består av 273 fritidshus. Marken i byn, liksom stora områden runt omkring, ägs av Skärlinge samfällighetsförening, vilket gör att vi förfogar över både skog och fiske.
I byn finns en egen båthamn med en mängd praktiska arrangemang för både små och stora båtar. Vill du ha plats för egen båt finns det goda möjligheter för det. Avgiften är beroende på båtplatsens storlek.
Det finns en badplats med badbryggor, litet hopptorn och sandstrand. På stranden finns också en stor grill och en plats med lägereld och sittstockar. Lika populärt på nyårsafton som vilken sommarkväll som helst.
Bilderna till höger på sidan är målade av en av byns legendariska konstnärer Ulf Nilsson, som gärna avbildade Torpet, som egentligen heter Frönästorpet.
Lite historia
Under 1960 beslutade dåvarande Stockholms stadsfullmäktige att inköpa egendomen Skärlinge och att kolonister som blivit husvilla på grund av att marken skulle användas för att bygga ”egna-hems hus” skulle ha förtur till de nya stugorna.
Ett fåtal stugor blev klara hösten 1967, bland annat de båda visningshusen på väg 12 (numera Ljungvägen). Den stora inflyttningen skedde vintern 1968. Vid den tidpunkten bildades Skärlinge fritidsby ekonomisk förening.
Föreningen har varit av allra största betydelse för att kunna utveckla verksamhet, gemenskap och för att åstadkomma standardförbättringar.
Några frågor framstod som särskilt viktiga. Toalettfrågan togs snabbt upp. Kemtoa inomhus var ingen bra lösning. Efter idogt arbete av styrelsen fick problemet sin lösning med vakuum-toa.
En tidig enkät visade att 160 medlemmar hade båt eller planerade att köpa båt. Därmed stod det klart att småbåtshamn måste anläggas.
Energiskt arbete och goda kommunala kontakter, som hjälpte oss att få ett lån från staden, var de avgörande förutsättningarna för de första bygginköpen.
Vattenförsörjningen var ett stort problem. Det krävde mycket tidsödande arbete och åtskilliga slantar att få en bättre ordning. Den ideella verksamheten har alltid varit omfattande historisk sett.
